Erlabolaget i Dannike

... var en av filialerna till Erikson & Larson som var en av Borås största konfektionsindustrier. På bilden här under står alla anställda i Dannike uppradade för fotografering 1952. Konfektionsindustrin försörjde stora delar av Dannike som är en liten by med en tätort på några 100 invånare. Dannike hade om jag räknar rätt en 7-8 konfektionsindustrier, och så såg det ut i många byar i Sjuhäradsbygden under 1940-1970-talen. Till det kom alla mödrar och hemmafruar som hade lönsömnad i hemmet för att dryga ut den relativt låga lönen. Min far som här är ca 20 år står på nedre raden till höger om Klas, kraftkarlen med rutig uppknäppt skjorta.



Bilder från den sk Dannikefilmen inspelad under slutet av 1940-talet som i en filmsekvens visar Erlabolaget och hur en typisk dag såg ut.

Som det var här i byarna så var dessa konfektionsindustrier en bra arbetsplats för de som just slutat skolan, ofta fanns det jobb till de ungdomar som ville jobba nära hemmet och vill tjäna pengar till körkort och bil.


Reklam från 1964.


Nu är vi framme vid 1955 och fabriken är nyligen utbyggd, det går bra för konfektionsindustrin i Sjuhäradsbygden. På bilden har de anställda utökats med ca 15 personer sedan bilden från 1952. En ny stor sysal med källare har byggts ihop med den gamla fabriken. På bilden finns nu båda min mor och far med. Under mina uppväxtår började mor med lön/hemsömnad och höll på med det framtill slutet av 60-talet då hon började på Erlabolaget igen. När det var lördagsjobb och lördagsskola i början av 60-talet gick jag ned till fabriken varje lördag och väntade utanför till farsan kom och hämtade mig och så gick vi in och jag satte mig på en tygbunt intill farsans plats med det som skulle bli byxor och väntade till det var dags att åka hem.



Här under är det sommar 1969 och en väldigt typisk scen under sommarmånaderna. På frukost- och lunchrasterna kopplade man av ute under träden, varje person hade givetvis sin bestämda plats vid björkarna. Sommaren 1970 började jag sommarjobba här eftersom det var en naturlig plats under min uppväxt, och så kände man ju alla, några var mina skolkompisars mammor och pappor som jobbade här.



Sommaren 1972 just när jag slutat nian tog jag moppen till syfabriken för ett utlovat fast jobb. Efter några månader med att klippa tråd, pressa, overlocka blev det ett permanent moment och då med ackord givetvis. Då kom tidsstudieman från Borås med tidtagarur och sammanbiten min som räknade ut hur många ören jag skulle få för varje moment jag gjorde, och med små "tips" om hur jag skulle effektivisera mitt jobb. Det gällde att maska precis lagom för att få något öre mer för varje moment, givetvis visste de alla knep så det hjälpte föga. Om jag minns rätt var det ca 20 öre för varje moment på en byxa, då jag hade två moment tror jag att jag fick 43 öre per byxa. Då jag gick in på kontoret och han sa vad jag skulle få per moment, så sa jag nåt om att det där kan man väl inte leva på och räknade ut vad det skulle bli per dag i lön och gick ut från kontoret. :-)

På bilden under som är från ca 1974 ser man också min Elvisbild intill Ebbas Lasse Lönndalsbild längst bort, de gånger Lasse sjöng i radion skulle det var tyst runt henne och hon avstannade sitt jobb och bara njöt av Lönndals mjuka röst. Som moteld satte jag upp en Elvisbild och krävde samma när radion spelade Elvis.



Min far ca 1975 som syr ihop yttersömmen på ett par byxor.


Några prylar från Erlabolaget. Elson var det lite finare märket inom Erikson & Larsson med kostymer och Erla var fritidsmärket med byxor, jeans och blazer.



På bilden under är det mitten av maj 1976 och jag sitter intill min fina VW 1303S och jag har just muckat efter 10 månaders militärtjänstgöring :-)

Under tiden har några nya yngre killar börjat jobba här, och tagit mitt moment av tillverkningen. Utan fast plats igen och med lite vidgade vyer i.o.m militärtjänstgöringen kände jag att Erlabolaget gjort sitt i mitt liv, så i november 1976 säger jag upp mig och börjar ett nytt jobb inne i stan.
1977 blir det konkurs för hela Eriksson & Larsson och all tillverkning läggs ned.



För att sy ihop det hela så blev jag ganska förvånad härom veckan då jag skulle köpa kavaj i en stad en bit härifrån och kollade på märket på fodret - Elson, stod det... jag kollade igen - Elson! Där har jag jobbat på 70-talet sa jag till ägaren i herrbutiken övertygad om att det var en helt annan firma, finns märket ännu sa jag? Jodå han hade koll på det hela... och det var tydligen inte helt över den där dagen 1977. Så än kan man köpa en modern kavaj av bra kvalitet, och som ägaren uttryckte sig - kavajer som passar till en svensk viking = lagom fet man på 50+ :-)





Erlabolagets fabrik står kvar i stort sett oförändrad utseendemässigt sedan början på 1950 talet, tillbyggnaden som gjordes i början av 50-talet är den låga delen av fabriken. Bilden under är från 2010.